VANTEN

Midvinternattens köld är hård
Kärnorna knastra och flamma
Allan sover i enslig gård,
samma gör Allans mamma
Månen rullar sitt tysta barn,
katten hänger i mammas garn,
snön ligger still på taken
Tomten fryser om händerna

Står där och fryser vid lagårdsvägg,
räknar de ynkliga slantar
Snor sina händer i lusigt skägg,
önskar, att han hade vantar
Står där och grubblar, men vet ej vad,
vantar kan kosta i närmsta stad
Tänker så han skallen kan spräcka:
Undrar om slantarna räcka?

För sin hand genom flottigt hår,
andas i valkiga näven
Står och stampar med stela tår,
ty han fryser om fötterna även
Står och huttrar i nordanvind
Stryker en hårdfrusen klump från sin kind
Fryser så ända till märgen,
och verkar förfrusen till färgen

Går till kylskåp och skafferi,
nallar av alla faten
Dricker ur flaskan med konjak i,
ja, god är julematen
Skinka och konjak är nog all right,
men tomten tänker på Farenheit,
som biter i handen och kinden
Tomten sin kos styr mot vinden

Går till den vrå där hans grötfat står,
sätter sig ned till att spisa
Huttrar och skälver, och tänderna slår,
mot läppar som vindarna isa
Blåkalla kinder, svartfrusna tår,
isbark på ryggen och rimfrost i hår
Och i stjärnornas frostiga glitter,
han fryser ihjäl där han sitter

Bakåt | Framåt